Henning släppte långsamt taget och sjönk ner på knä. Paul! Hans far!? "Du ljuger..." flämtade han. "Det  kan inte vara du."

 "Om jag inte talar sanning, pojk, så ljuger jag i alla fall inte. Du kläcktes vid rätt tidpunkt. Din mor hade tänkt hjälpa mig också till tronen, men dessvärre så... blev det inte så. HON FICK ANDRA PLANER, DEN SUBBAN!"

 "Jaså, du hade också försökt lönnmörda mig och ta tronen från mig om du bara fått chansen? Min biologiska far eller inte, du hade ändå tänkt ha ihjäl mig!"

 "Nej! Min förhoppning var att sätta dig på tronen som min son. Tillsammans hade vi kunnat styra hela Ankrike, ta över hela världen! Om bara din mor erkänt mig som den riktiga pappan efter hans död... men hon förrådde mig för din ärkefiende, Rågbald Snuskfot. Hon sade inte ett ord om att jag var den riktiga pappan, och vem vet vad hon hade gjort med dig om du inte flytt. Hon vill tysta ner det, hon vill inte att folk ska veta att hon gör hor för att komma åt makt och pengar. Om det ryktet sprids om henne kommer hon aldrig få någon igen. Men hon lovade mig tronen, och med dig min son, tillsammans kan vi återta tronen. Hota henne att sprida ut ryktet, hota henne med andra saker, så kanske hon är samarbetsvillig. Tillsammans, min son, kan vi se till att tronen går i arv och tronföljden säkras."

 "Så, far, då borde du veta var min mor håller hus nu. Visa mig till henne."

 "Givetvis! Följ mig."

  Tillsammans gick de iväg över det kulliga och öppna landskapet och lämnade väpnaren att ligga och ruttna. Allting var så vackert och idylliskt i Ankrike. Ankvaskrar plaskade i dammarna och snattrade med varandra, vuxna ankor gick fridfullt runt och letade efter mat. Inte ett spår syntes av den korruption som måste ha blivit efter att Rågbald Snuskfot våldtog tronen. Tillsammans gick far och son förbi små byar av lustiga ankstugor och småpratade om livet. Till slut kom de fram till ett lustigt litet hus som stod avlägset på en kulle.

 "Där bor hon," sade Paul och pekade. "Följ mig nu så konfronterar vi din mamma."

 "Paul..." sade Henning.

 "Ja min son?"

  Henning drog sitt svärd och körde det snabbt i bröstet på Paulus Senex. Till den döendes förvånade ansikte sade han: "Du vet, jag kan inte lite på någon som legat med min mor." Sedan gick han upp mot huset.

Jag vet att det inte är tisdag idag. Det är Fredag. Jag är tre dagar sen, om man nu ska utgå från det jag skrev för en vecka sedan. Då skrev jag att mitt nästa mål, att skriva ut blocket, skulle ske på tisdag. Men jag skrev också att det alltid är svårt att förutspå framtiden. Speciellt när det gäller vad man borde kunna göra.

Idag har jag nått det mål jag satte upp för en vecka sedan. Jag har skrivit ut det första blocket. Det betyder att jag skrivit 10 sidor på en vecka, vilket inte är så dåligt ändå. Med tanke på att jag har tre skrivprojekt på gång. Ni som undrar kommer få läsa en ny del av Hennings äventyr senare idag, ha tålamod. Det kommer ni som inte undrar också att få läsa xD

Puss & kraamizzz!!