Skolan har börjat igen. Jullovet är slut för många, men jag dröjer mig kvar i ledigheten. Att skolan och arbetena återigen satt igång märks här hemma, det är alldeles tyst i huset frånsett när jag går omkring och sjunger för mig själv eller knarkar musik. Bröderna i skolan och föräldrarna på jobbet, bara jag och katterna hemma. Det här är på både gott och ont. Mest gott tror jag :D. Jag trivs hemma, trivs med mig själv (vilket nog är en förutsättning) och gör precis som jag vill. Dessutom är det bra för mitt skrivande, där jag på boken håller en hastighet av drygt en sida om dagen. Men visst, det är inte jättekul att vara ensam hela tiden. Då är det bra att man har aktiviteter att se fram emot på kvällarna :).

Livet i ensamhet blir vad man gör det till. Jag hade ju kunnat bli apatisk och bara sitta och glo in i en vägg som om jag kom från Johannishus, men jag kunde också börjat träna häcken av mig. Jag måste dock säga att jag inte börjat med någondera. Varje situation går att göra bättre än den är och sämre än den är, det beror på inställningen. Men jag är här hemma av den anledningen att jag måste återhämta mig från skoltrötthet och börja må bra igen, så utan att försöka forcera fram en påskyndad process så gör jag vad jag kan. Det får ta den tid det tar, det är inte mer med det. I nuläget trivs jag i alla fall bra.

Nej, nu har jag inte tid att blogga mer just nu. Jag ska ut och ha roligt i snön! :D

Puss & kram!