Jag har en längre tid omedvetet väntat på rätt tillfälle. Lagt det på is, hållit mig lite i skymundan från mitt inre. Men idag kände jag att det börjar bli dags - dags att jaga rätt på Jon the Joyful. Han som bor inom mig, mitt livsglada, energirika och starka alter-ego. Det är dags att vara Joyful once again.

   Den här problematiken och fasen har funnits förr. Fasen då jag varit mellan mina tre sidor. Där har jag varit sedan jag slutade i Växjö, legat och lurat och bidat min tid. Innan jag tog det klivet var det Mio som hade mig i besittning som så ofta när det är mörkt. Sedan dess har jag som sagt pendlat mellan neutralläge och mellanläge (de är faktiskt olika). 

   Men så idag, när jag mindes sångerna jag skrev om mig själv, insåg jag att det börjar bli dags. Jag ska snart ut på två olika resor och jag hoppas finna Jon the Joyful under den första för att sedan ta det med mig in i den andra, längre resan. Att besöka gamla vänner och gamla betydelsefulla platser är det bästa jag kan göra och det jag är på väg att göra. Idag började Jakten på Jon the Joyful. 

För jag är Jon the Joyful och ska skutta kring i dans

om jag bara haft en skulle jag viftat på min svans

jag är en ädel riddare med häst och sköld och lans

se djupt in i mitt öga och bländas av min glans

"Du min värld, jag vill ge dig mitt allt

tills min energi tar slut och allting blir kallt"