Tre molokna hjältar lommade fram på de frusna, nu stilla gatorna och gjorde sig väg fram till värdshuset Ankan & Dvärgen. Narzek hade delgivit de andra informationen att den kontakt som Sigvard nämnt, Frelanders, hade sänt ut honom och väntade på honom i rum 18. De drog fredligt upp dörren och klev in i det ganska skumt upplysta sällskapsrummet. Ett antal facklor hängde utmed väggarna och en eld sprakade i den bortre änden av rummet, och försåg rummet med ett fladdrande sken. Värdshuset var tomt sånär som på krögardvärgen och två gäng människor som satt och samtalade vid olika bord. Vratyas tyckte de som satt vid det ena bordet såg skumma ut och de verkade inte ha koll på omgivningen, så han tog en fackla från väggen, lade sig ner på golvet och kravlade bort mot dem. Han ville kontrollera om de hade skugga eller inte. Han lyckades mirakulöst nog undgå att bli upptäckt och kunde konstatera att folket vid bordet kastade skuggor.

 Men när han skulle tillbaka så slog hans ben i ett stolsben och alla reste sig upp med vapen halvt dragna. Vratyas reste sig fort och höll upp en knapp i handen. "Där var den jäveln!" utbrast han. De som ställt sig upp skakade på huvudena, muttrade något och satte sig ner igen.

 Under tiden hade Narzek, som tröttnat på sina kamraters dumheter, gått upp för att besöka Frelanders. De hade ett mycket intressant samtal om de pantade träskallar som Narzek blivit sammnförd med när plötsligt dörren brakade upp. Vratyas och Skroger hade sparkat upp även denna dörr på ett mycket brutalt vis. Som tur väl var hängde den kvar på gångjärnen. Både Narzek och Frelanders hoppade högt när de kom in och hade vapnena redo.

 "FÖR I HELVETE GRABBAR!!!" utropade Narzek. "Chilla nu va'!?"

Efter en högljudd nysning ser sig Skroger om i det mörka rummet. Det är fullt med ett tjockt lager damm och i början är det svårt att se något. Sedan kommer han på att han blockerar den enda ljuskällan med sin kroppsbyggnad och flyttar sig från hålet i taket så att hans vänner kan hoppa in. Han kliar sig i huvudet och undrar varför han inte kan se något medan Vratyas går bort och öppnar fönsterluckan så att det går att se rummet de befinner sig i.

 Damm. Damm överallt. Rummet och hela huset tycks ha varit övergivet mycket länge, några månader åtminstone. Rummet är skralt möblerat med bara två sängar och ett skåp. Vid foten till ena sängen står en låda som hjältarna sluter sig till har tjänat som syfte att kliva upp genom takluckan på. Något spår av skuggfolket syns inte. Allt är öde och dammet strilar genom den skymningsblå nattluften. Det är kallt som tusan. För att värma sig och för att leta ledtrådar börjar våra ädla hjältar vända upp och ner på huset. de vräker sängarna upp och ner & ut och in. De sparkar sönder skåpdörren, de kastar ut lådan genom fönstret (och hör en katt skrika av smärta utanför) men de hittar ingenting. Ingenting som de kan ha nytta av. Efter att ha rört om riktigt mycket i dammet och gått lös på varenda tum av rummet utan resultat gick de ner på nedervåningen.

 Där var också dammigt och tomt, och efter att ha sett sig omkring lite går de modfällda ut genom dörren. Ute är det nu mörkt och de går modfällda mot värdshuset Ankan & Dvärgen. Det är redan på väg att bli natt och de har inte träffat någon av kulternas överhuvud. Handfallna går de för att besöka den som skickat ut Narzek på hans uppdrag. Frelanders från de vises råd.