*Naffe* och Nisse är först in i källaren och det blir också de som möter de första huggen från dem som vaktar källaren. Nafmenlos har piskan i höger hand och ett kortsvärd i den vänstra, och parera med lätthet ett slag med svärdet. Vakten skriker en varning och backar inåt i rummet. Den andra vakten överföll Nisse, som vände sitt ankansikte mot honom och tog stryptag. Ett fräsande ljud hördes och lukten av bränt kött spred sig i det frusna rummet. De tre äventyrarna kom in lagom för att se vaktens huvud brännas bort från resten av kroppen under Nisses beröring. Skroger tittade med förskräckelse på sitt pekfinger och tänkte förfärat på vad som kunde hänt om han faktiskt petat på Nisse.

 När hjältarna kom ner i källaren kunde de konstatera följande: Fem levande vakter stod i rummet och formade en halvcirkel runt en eld som brann i bortre änden. Vid elden stod Hrafdýr svartbälte och en dvärg. På ett bord mellan de bägge låg en till synes livlös anka, och det var Hrafdýr som mässade medan han rörde sina händer över djuret. Niramir förstod att de tänkte göra något med ankan och använde magi för att försöka få liv i den igen så att den kunde springa iväg. Hon kände hur det lyckades och alla såg med förundran hur det spratt till i ankan. Den flydde dock inte som hon väntat sig utan hoppade rakt in i elden.

 I en sekund lades hela rummet i totalt mörker och ett vrål steg från andra sidan. Sedan kom ljuset tillbaka och elden flammade mer fyrdubbel styrka. Hrafdýr började kackla av skratt.

 "Det var precis det här vi ville uppnå, träskalle! Men våra klantarsel till jägare hade ihjäl ankan innan de kom hit med den, så vår ritual fungerade inte. Tack så mycket, nu har våra planer gått i lås och era öden är beseglade. Nu är jag en hjälte medan ni har dömt norden till undergång!"

 "Du skall inte lyckas, din smutsiga bov!" utropade Nafmenlos. "Vilma, släck elden. Vi andra tar hand om skurken!"

 Hrafdýr skrattade igen och tillsammans med de fem vakterna och dvärgen rusade han fram mot hjältarna och Nafmenlos. Tre av vakterna gick på Nisse med sina skuggdolkar, men de var utan effekt. Nisse log och brände två av dem med sina bara händer. Alla var upptagna med varsin vakt och Skroger slogs mot dvärgen, sida vid sida med Nafmenlos när Hrafdyr fnissade: "Norden skall BRINNA! Ur vägen!"

 Svartbälte började springa mot den enda utgången, rakt mot Niramir. Nafmenlos rörde sig för att ställa sig i vägen, Hrafdýr högg honom med ormlik smidighet i sidan med en dolk. Niramir tänkte inte låta honom komma undan utan ställde sig redo med sin piska. När han var nästan framme log Hrafdýr, tog ett jätteskutt och snurrade runt uppe i luften, landade med fötterna på Niramirs axlar, skjöt ifrån så att han fick fart mot utgången och puttade omkull Niramir. Omtöcknad såg skuggkasterskan sin fiende springa mot utgången, och hon satte efter. Skroger vände sig om för att sätta efter Hrafdýr, men dvärgen slog honom hårt i ryggen med sin hammare. "Efter honom!" skrek Nafmenlos, och Niramir sprang.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har en längre tid omedvetet väntat på rätt tillfälle. Lagt det på is, hållit mig lite i skymundan från mitt inre. Men idag kände jag att det börjar bli dags - dags att jaga rätt på Jon the Joyful. Han som bor inom mig, mitt livsglada, energirika ...

1. Dåren. Spontan reaktion: Jag visste att de tre första korten skulle visa början av året fram till dags dato. Hade ingen aning om hur jag skulle tolka kortet förrän jag läste i häftet. 'Alla har en mer eller mindre galen sida, antingen kreativ elle...

Jag drömde den här drömmen i höstas, några veckor in på första terminen av PA-programmet.   Jag var jagad. Först visste jag inte varför, men jag visste att De var efter mig. Jag sprang i en stad och kände mig vilse. Genom shoppingcenter och cafée...

Jag drömde att jag hade tre ormar som husdjur. Två av dem hade jag i ett litet kylskåp, den tredje lät jag kräla omkring och hade ingen större koll på. Av de ormar jag hade var den fria den som fick absolut mest uppmärksamhet, de andra tittade jag ba...

Sfinxen har svärdet och ryttaren är obeväpnad. Drottningen av Svärd är utom räckhåll. Jag borde ta vagnens tömmar, men om jag gör det snurrar lyckans hjul ur mina händer, vilket är högst paradoxalt. Och jag har aldrig haft tur på lyckohjul. Men om ja...