Här har ni, mitt första seriöst religiösa inlägg, ehem!

Jag har varit borta från den skoningslösa verkligheten länge nu, har hållit mig borta från hemska nyheter hela sommaren. Jag har varit hemma i snart en vecka nu och hittills har jag lyckats ignorera nyheterna när de varit på. Men idag blev det för mycket, katastrofer överallt, svek och hemskheter överallt. Inkompetenta människor, giriga människor, jag orkar inte med dem! Det är svårt att hitta ljus nu när allt är så mörkt.

Det kan vara så att jag stapplar just nu, att jag är sjuk och inte klarar av vad jag brukar kunna höra. Men frågan är: hur mycket kan man tåla att höra? Hur mycket ska man lära sig stå ut med? Man borde faktiskt inte kunna vara oberörd när man hör sådana saker, men jag har varit det. Och sådant borde inte hända. Vår värld är besudlad.

De Kristna, i sin bön, ber om en del saker. Men en sak, som många kanske missar och inte förstår, är när de ber: 'låt ditt rike komma och låt din vilja ske.' Herrens rike är det paradis som berövats oss människor, och som profeterna lovat ska komma åter. I Guds rike skall lycka råda och inga katastrofer skall förekomma. Allt ska vara bra... Vågar jag hoppas på detta bara för att jag är svag? Tar till religionen för att fly från ansvar? Är det bara svaga och vilseledda människor som ägnar en tanke åt högre makter?

Jag antar att jag, hoppas på att någon allsmäktig ska ta över och rätta till all den skit som människor ställt till med. Varför kan jag inte göra det själv? Varför gör jag ingenting själv? Jag vet inte. Dessa är frågor som kvarstår att söka svar på. Undertiden så bönar jag: Herre, låt ditt rike komma!