Direktlänk till inlägg 26 maj 2012

Den åttahövdade draken

Av Jon Järnfot Gyllenstig - 26 maj 2012 17:34

Det här är ett resultat av en stafettskrivning vi hade fredagen 25/5. Imorgon och på måndag får den sällskap av de två andra alstren som vi Ordare och eventuellt blivande Ordare stolt producerat under extrema former.



Det var en gång i sköna maj, sådana där blommor som slår ut just i maj hade precis slagit ut. Och Wilhelm, den åttahövdade ödraken, hade precis vaknat ur sitt vinteride. Han var hungrig som fan och inga sjögående pråmar gick nu säkra.Wilhelm den store, som han tyckte om att kalla sig, sträckte på sig och snöt ut morgonslemmet ur de sexton näsborrarna. Hans mage kurrade som bergsdynamit. Det var dags.

  Med ett ryck kastade sig Wilhelm den store ut i det stora blå, så ivrigt att vattnet skummade kring de gröna fjällen. Wilhelm var väldigt hungrig och alla de åtta huvudena måsta äta sig mätta. Han letade efter någonting att äta. Han ville inte vänta.

  Han seglade ut över ängarna och hittade till slut sju stycken får. Han landade med en duns på marken så att gräset rycktes upp med rötterna och föll kring hans trekantiga fötter. Han slukade de sju fåren snabbt, men ett av huvudena blev utan mat. Vad skulle han nu hitta på?

  Det åttonde huvudet skrek av hunger. Medan de sju mätta huvudena ville lägga sig ner i gräset i en avslappnande matkoma, sträckte sig det åttonde huvudet mot skyn med ett avgrundsvrål. Det var fortfarande hungrigt och såg sig om efter något att äta.

  Det kunde känna lukten av älgar i skogen, luktan av örnar över sjön. Men de sju mätta huvudena vägrade lyfta sig från marken, där de låg och tittade på molnen, för slöa för att ge det hungriga huvudet möjlighet att äta sig mätt.

  I och med drakens åtta huvuden fanns också åtta olika medvetanden. Och medan de andra huvudena föll i sömn väntade det åttonde huvudet tålmodigt. Snart nog skulle han få stilla sin hunger.

  När de andra sju huvudena till slut somnat såg det åttonde huvudet - som kallade sig Bosse - sin chans. Med största tålamod och precision sänkte han sina långa, sylvassa tänder i närmsta huvuds mjuka hals. Huvudet lossnade innan det hann skrika och väcka de andra.

  Bosse flinade förnöjt, men han kunde inte äta än. Han gjorde samma sak med de kvarvarande sex huvudena. Sedan, utsvulten som han var, började han äta sina grannhuvuden med god aptit. Han åt upp både Alex, Ceasar, David, Egon, Fredrik, Gustav och Harald, och sedan blev han mätt som ett tvetrynat svin.


Sensmoral:

  • Den som väntar på mat blir ofta desperat.
  • Det krävs bara ett huvud för att äta upp sju sovande
  • Demokrati är farligt!
 
 
Ingen bild

Jacob

26 maj 2012 17:55

Hahahahaha! Grym liten saga ju! :D

Jon Järnfot Gyllenstig

27 maj 2012 09:42

Hihi! Så kul kan man ha det om man är några stycken som vill vispa ihop en saga på en kvart. Det är bra det här, jag får lägereldssagor att berätta :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Jon Järnfot Gyllenstig - 2 april 2014 21:22

Jag har en längre tid omedvetet väntat på rätt tillfälle. Lagt det på is, hållit mig lite i skymundan från mitt inre. Men idag kände jag att det börjar bli dags - dags att jaga rätt på Jon the Joyful. Han som bor inom mig, mitt livsglada, energirika ...

Av Jon Järnfot Gyllenstig - 10 februari 2014 21:19


1. Dåren. Spontan reaktion: Jag visste att de tre första korten skulle visa början av året fram till dags dato. Hade ingen aning om hur jag skulle tolka kortet förrän jag läste i häftet. 'Alla har en mer eller mindre galen sida, antingen kreativ elle...

Av Jon Järnfot Gyllenstig - 13 januari 2014 18:16

Jag drömde den här drömmen i höstas, några veckor in på första terminen av PA-programmet.   Jag var jagad. Först visste jag inte varför, men jag visste att De var efter mig. Jag sprang i en stad och kände mig vilse. Genom shoppingcenter och cafée...

Av Jon Järnfot Gyllenstig - 21 december 2013 23:12

Jag drömde att jag hade tre ormar som husdjur. Två av dem hade jag i ett litet kylskåp, den tredje lät jag kräla omkring och hade ingen större koll på. Av de ormar jag hade var den fria den som fick absolut mest uppmärksamhet, de andra tittade jag ba...

Av Jon Järnfot Gyllenstig - 21 september 2013 14:31

Sfinxen har svärdet och ryttaren är obeväpnad. Drottningen av Svärd är utom räckhåll. Jag borde ta vagnens tömmar, men om jag gör det snurrar lyckans hjul ur mina händer, vilket är högst paradoxalt. Och jag har aldrig haft tur på lyckohjul. Men om ja...

Presentation


Ankmossen är liten, men Gud är större

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Maj 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Ankmossens mötesplats


Ovido - Quiz & Flashcards