Den första riktiga vårdagen på det nya året stod Lars-Gunnar på ett hustak och funderade. Allt var så komplicerat nuförtiden. Alla gnällde och tjatade och allt Lars-Gunnar ville var att hitta sig en fru. Och för en man som Lars-Gunnar var det inte det lättaste. Han hade försökt med alla damer i byn, men alla var plötsligt upptagna. Ändå fanns där fler damer än män…!

   Men nu hade han bestämt sig – han skulle ut i världen och leta efter en flamma från någon annan by! En annan kontinent! Lars-Gunnar drog fram en folder ur innefickan på fleesejackan från Rusta; ”Find Your Russian Mail Order Wives Today”! Nu låg ju förstås Ryssland på samma kontinent som Sverige, men de ryska brudarna kanske spritt ut sig i världen. Lars-Gunnar ville inte utesluta något.

    Lars-Gunnar hoppade ledigt ner från taket, som var hans farmors, och sprang så fort han kunde hem för att packa väskan. Han hämtade en turkos väska med fjädrar från vinden; han måste ju se modern ut i hans ålder! Han packade ner allt han kunde tänkas behöva – gummistövlar, paraply, sovsäck och sin nalle – sedan tog han upp sin informationsfolder igen. ”In Russia there is something for everyone, even YOU”. Bussen till Italien skulle avgå vid fyra på morgonen dagen därpå. Han kysste sina hundar godnatt, ställde ett alarm att ringa 01.30 och lade sig att sova.

   Dagen därpå vaknade han klockan halv åtta och konstaterade att batterierna i väckningsuret tagit slut klockan 01.24

– Jävla taiwanesjävlar som inte kan göra ett skit rätt! skrek han och kastade väckarklockan i väggen.

    Men så kom han på en sak – det finns säkert många ryska luder i Taiwan! För att inte tala om alla taiwanesiska luder i Ryssland! Nöjd över sin upptäckt, ringde han en taxi och åkte genast in till flygplatsen! Den här gången fick det inte bli fel. Nästa flyg till Thailand gick redan om två timmar. Nu låg framtiden för hans fötter! I tullen sa personalen att även fler saker låg framför hans fötter; nämligen en heltäckningsmatta.

    -Aj, fan, sa Lars-Gunnar och gjorde ett enormt jämfotahopp över till andra sidan mattan, och tulltjänstemännen jublade och applåderade.

    Att genomsöka Lars-Gunnars anal hade verkligen varit att gå över gränsen! Tulltjänstemannen rynkade på näsan – ”varför har du din bajsmynning full med danska smörkakor?”

   -De är ju så goooda! svarade Lars-Gunnar och smackade högt.

   - Jo, det kan ju stämma, sa tullvakten Pierre och tog sig en dansking.

   Och efter att ha druckit kaffe och ätit välmarinerade smörkakor tillsammans fick Lars-Gunnar äntligen gå igenom tullen. Han satte sig, mätt och belåten, vid ett bord och funderade över hur man egentligen pratade med kvinnor. Och på ett främmande språk? Lars-Gunnar övade på att uttala ”tjing tjong pling plong” så tydligt han kunde. Han måste ju försäkra sig om att kvinnorna förstod vad en man sa, till skillnad från hur det var hemma i byn. Då plötsligt kom han på varför ingen kvinna i byn förstod honom! Hans mun var ju alltid full av danska smörkakor! Marinerade i avföring. Mmm…

   Han spottade ut ett lass kaksörja på det nypolerade flygplatsgolvet och provade igen. Det var kul. Han gjorde det igen. Och igen.

   - Hörrö du! skrek en kvinna i femtioårsåldern och hötte med hängpatten. Jag vill fan också smaka!

Lars-Gunnar stelnade till. En sån kvinna, tänkte han. En kvinna med hängpatte och smak för danska smörkakor! Och han var ändå bara på flygplatsen än! Lars-Gunnar blev så nervös att han bajsade på golvet och blev alldeles gul i ansiktet.

   -Dippa? frågade han.

   -Mmm… svarade damen och spärrade upp ögonen. Får jag?

   Lars-Gunnar tog fram ett par kakor till ur sin rymliga ändtarm och räckte åt damen. Damen tog tacksamt emot kakorna och daskade till honom med patten.

   -Det var de bästa marinerade smörkakar av dansk typ jag nånsin smakat! Har du fler hemma?

   Plötsligt visste Gunnar vad han skulle göra – han hade sett det på TV. ”Javisst, kexet, vill du ha en kaka?” Damen skrek till svar och kastade sig ner på alla fyra och drog upp en förlovningsring ur den specialsydda behån. Hon grep tag i hans hand, trädde ringen på fingret och bröt det sedan bakåt så att han inte skulle få av den igen. ”Tack!” sa han och stoppade upp ringen med finger och allt bland sina kakor.

   -Åh, va mysigt, sa tanten och frustade av åtrå.

   Hon grabbade tag i Lars-Gunnar och släpade honom ut på parkeringen och vidare in i ett buskage, likt en björn som klubbat ner ett bytesdjur. Väl inne i buskaget drog hon av honom byxorna, skrek ”jag vill ha mera kakor!” och dök med munnen först in i hans så rymliga anal.

   -Men jag sparar dem till vår bröllopsdag, hjärtat, protesterade han.

   Tanten, som för övrigt hette Biggan, tog nytt tag och släpade Lars-Gunnar vidare till närmaste kyrka, tre mil bort.

   - Om vi är snabba så hinner vi med en bröllopsresa till Taiwan, sade Lars-Gunnar. Jag har redan bokat biljetten.

Men Biggan var oresonlig och släpade honom ända bort till kyrkan i Grängesberg, som i själva verket var ett titt-skåp gjort av högstadiebarn.

   Vigseln var snart avklarad och efteråt serverades kaffe och danska smörkakor. Alla åt och drack och undrade varför just de här kakorna var så goda. Lars-Gunnar log och sa att det var hans mormors hemliga recept på nougatkräm i kombination med Lars-Gunnars eget smör. Allt lagras ”på djupet” i dagarna tre och avnjutes sedan innan de kallnar. Det gäller att hålla krämen krämig!

   När Biggan och Lars-Gunnar hade gift sig och allt var överstökat tog Lars-Gunnar patent på sin mormors recept och blev rik som ett tandtroll. Sedan åkte de båda iväg i solnedgången i Zanzibar och än idag serveras deras kakor på bröllop och omskärelsefester.

//Findus, Jon & gästspelare Tuss