Vilken underbart vacker, härlig dag! Snön föll i natt och omfamnade marken som en länge svunnen älskare. Min höstdepression som jag gått med i två veckor nu försvann över en natt, när jag vaknade och insåg hur vackert allting blivit. Mycket gott ter sig nu tillvaron, när det vita rena ersatte det trista höstmörkret. Jag tror att jag äntligen håller på att bli bättre igen och ska nog inte ta tabletter särskilt länge till. Dessutom drack jag kaffe i morse, det kan vara en bidragande anledning till min plötsligt sprudlande glädje! Vi får se vad som sker, men nu är jag gladare än på länge. Här kommer ett litet resultat av den hittills halvvägs gångna poesiveckan!

Aldrig trodde jag
Att grått kunde vara så vackert
Aldrig trodde jag
Att nyanser av denna trista färg
Kunde vara bland det vackraste
Det häftigaste och mest dramatiska
Vackrare än blomsteräng
Strängt men ändå milt
Liksom en kvinna
Förbjudande, dramatiskt och vackert
Det finns något visst i denna färg
Hård och grå som blottat stål
Farlig som svärdet i krigarens hand
Kall som blodet hos en mördare
Det fyller oss med märklig glädje
Fjärran på himlen skiner ljus
Marken lyser vit och ren
Vad vore detta smutsiga, dramatiska grå
Utan den vita renhet som fallit där ur?
Grått är dramatik och kraft
En hälsning från herr Yxskaft
Den lockar med intensitet som ett stormigt hav
Uppmuntrar radikal förändring
Den vidrör strängar i oss
Och påminner om kraften vi besitter
En kraft som bor i alla
Naturens kraft och energi
I form av gråa moln och snö
Uppmuntrar oss att leva eller dö

Jag vet ju vilket jag väljer! :) Glad december på er allihopa, här är det sannerligen glatt!