Om en vecka ska min bil vara färdigpackad. Om en vecka ska mitt lagom feta arsle sätta sig i en hyfsat välpackad och relativt nyinhandlad gammal bil och pallra sig upp till Ludvika. Förhoppningsvis sitter även huvudet där någonstans ovanför mina baconkuddar. För huvudet kommer jag behöva, plus en hel del annat för att hålla mig på hjulen ändå upp till Luddvika (med två d).

 För tiden då man levt av sina föräldrar början rinna ut. Jag har redan gått hemma längre än de flesta och mitt liv ska snart bli mitt eget. Jag har behövt dessa två åren av stillhet och lugn för att bli frisk från min helvetiska före detta sjukdom, men nu är sjukdomen i helvetet där den hör hemma, bannlyst från min unga och vackra (nåja) kropp.

 Folk sade alltid åt mig när jag var yngre att jag tänker för mycket. Då trodde jag inte att det var möjligt och att det var de som tänkte för lite. Hur kunde de undvika att se att tankar och intelligens inte borde ha några gränser? Nåja, jag var ung och tänkte att "Ju dummare i huvudet man är och desto mindre man tänker desto gladare är man. Det är säkert därför jag är så jävla deprimerad, men det är det fan värt, för jag tänker i alla fall!" Ett typiskt resonemang från någon som ung och dum tror att han är för smart för sina jämnåriga och sin samtid. Jag kände mig missförstådd och utvecklade försvarsmekanismen som så många andra klyschor att jag bara var för smart för dem. Åt helvete med det; Anders Bering Breivik är säkert en som tänkt och funderat alldeles för mycket. Överdriven tankeverksamhet kan leda till helvetiska handlingar (vilket även jag fantiserade om som ung, kan jag erkänna. Jag ansåg mig själv som fruktansvärt farlig och bestialisk när jag var ung, alla borde vara rädda för mig men ändå lita på mig samtidigt. Ungdomen är knäpp :S). Herr Anders tyckte säkert också att han var jättesmart. Så tänk lagom mycket, mina få, kära läsare!

Nu är det snart dags för mig att bege mig. Jag ska ut i livet, och jag ska greppa det med båda händerna och rida livets häst med en våldsam iver som jag aldrig någonsin tidigare vetat att jag besuttit. Jag tänker FUCKING LEVA NU! Allt som står i min väg ska krossas, jag tänker inte falla tillbaka en gång till. Min väg är FRAMÅT! Låt mig aldrig glömma det. Det är dags att gå nu, gå framåt på min Väg. Min långa vandring har nått ett delmål. Jag har rest mig upp och börjat gå.